Summering av resan m.m!
Vilket kul äventyr det här varit, 45 mil var ju inga problem. Får sikta mot något längre som nästa mål! Ska dock vara mera noggran med att kontrollera så att det är hyffsat varmt och fint väder då...
Jag har själv donerat 25 kronor per avklarad mil så totalt 1125 kronor, sparade ju in en hel del pengar på att slippa köra bil samma sträcka... :)
Utrustning & Planering:
Resväg(450 kilometer):
Dag 1(70 kilometer):
Jag vaknade upp tidigt torsdag efter att nästan inte ha sovit någonting, mycket mardrömmar om att man glömt viktig packning hemma. Packade väskan i sömnen nästan hela natten kändes det som. :D Hoppade på bussen 06:55 och begav mig mot Hemavan. Först här börjar man förstå hur långt man har att åka hem då det ändå är en 6 timmars busstur, betydligt mycket längre än vad man föreställer sig när man kollar på lite kartor. Jag fick sedan en kompis att köra mig sista biten upp till gränsen. Fantastisk känsla att det äntligen var dags att börja åka efter flera månader av planering!
Dag 2(130 kilometer):
Dag 3(75 kilometer):
Dag 4(30 kilometer):
Dag 5(50 kilometer):
Dag 6(100 kilometer):
Slutkommentar:
Det har varit en fantastisk upplevelse att göra den här resan. Riktigt sjukt test av både kropp och psyke. Longboard är kanske inte det enklaste, smidigaste eller snabbaste sättet att transportera sig på men det är ROLIGT. Åka påtok för fort i branta nedförsbackar skrikandes, dansa runt på brädan till bra musik och bara glida på medan man samtidigt tar sig frammåt flera mil per dag är riktigt härligt. Bara du, brädan, naturen och dåligt asfalterade vägar i en härlig symbios!
Ifall du har några frågor så ska jag besvara dom så gott jag kan!
Kontakt:
Mera bilder:
Vill direkt passa på att tacka alla trevliga jag mött efter vägen som hjälpt mig på olika sätt, allt från allmän pepp till torkande av blöta kläder och god mat. Även mina sponsorer (Seismic, Subsonicskateboards, Hennessyhammocks, Utebutiken och Roger-bros) för att ni trodde på en galen norrläning som mot bättre vetande for ut och åkte longboard ganska långt!
RESAN
Jag gjorde den här resan till förmån för Parkinsonfonden, en sjukdom min farmor lider av. Jag tyckte fonden fått in oroväckande lite pengar i förhållande till hur mycket som olika forskare/doktorer hade ansökt om för att kunna bedriva parkinsonrelaterad forskning och ville göra något för att påverka dom sifforna och försöka ge parkinson lite mera uppmärksamhet(mer info om varför jag åkte för parkinsonfonden finns i blogginlägget "därför åker jag för parkinsonfonden")
Jag vill tacka alla som donerat pengar, det har verkligen varit en extra motivation i dryga uppförsbackar och efter regniga vägar!
Jag har själv donerat 25 kronor per avklarad mil så totalt 1125 kronor, sparade ju in en hel del pengar på att slippa köra bil samma sträcka... :)
Utrustning & Planering:
Att fara på en sån här resa kräver en del förberedelser specielt när man åker själv, faktiskt mer än jag initialt hade räknat med. Det gäller att försöka tänka igenom de olika scenarion som kan uppstå efter vägen, ta med sig tillräckligt med packning för att klara sig men inte något onödigt då man vill åka med absolut så lite vikt som möjligt. De viktigaste skulle jag säga är vatten, mat, förstahjälpen för dig och din longboard, hjälm, sköna skor, något sätt att sova på och en skön ryggsäck att bära med sig allt det här i.
Min utrustning:
Bräda: Subsonic GT-40
Hjul: Seismic Speedvents 85mm 79A
Truckar: Paris 180mm(med shockpads)
Väska: Osprey Exos 58L
Tält/Hängmatta: HennesyHammocks Explorer Delux Asym Zip(väger bara 1428g!)
Resväg(450 kilometer):
Dag 1(70 kilometer):
Jag vaknade upp tidigt torsdag efter att nästan inte ha sovit någonting, mycket mardrömmar om att man glömt viktig packning hemma. Packade väskan i sömnen nästan hela natten kändes det som. :D Hoppade på bussen 06:55 och begav mig mot Hemavan. Först här börjar man förstå hur långt man har att åka hem då det ändå är en 6 timmars busstur, betydligt mycket längre än vad man föreställer sig när man kollar på lite kartor. Jag fick sedan en kompis att köra mig sista biten upp till gränsen. Fantastisk känsla att det äntligen var dags att börja åka efter flera månader av planering!
Första dagen var verkligen en perfekt start på resan. Rolig väg med små uppförsbackar och sen långa nedförsbackar. Mycket fin natur och renar att kolla på samt välsmakande vatten just efter vägkanten.
Efter att jag passerat både Hemavan och Tärnaby tyckte jag att det fick räcka för en dag, hade ju aldrig förut åkt 70 kilometer på en dag så kroppen började vara ganska trött. Sagt och gjort så smällde jag upp min Hennessy Hammock och gjorde lite frystorkad mat för att sen försöka sova.
Att slå upp läger visade sig vara ett stort misstag. Eftersom jag är en snål norrlänning köpte jag en sovsäck för 199:- med en komfort temp på 12 grader. Problemet var att när jag vaknade upp efter att ha sovit i någon timme så var det 1 grad utomhus och jag frös riktigt mycket. Så här befann man sig mitt ute i naturen, mitt i natten och jag var iskall. Fick lite mild panik när jag försökte tänka ut vad jag skulle göra. Tänkte dock att jag måste ju hålla mig varm så det var lika bra att fortsätta röra på mig i lugnt tempo. Powernappade på p-fickor när jag fått upp lite värme och höll på så hela natten.
Dag 2(130 kilometer):
Dag två var både värsta och bästa dagen på hela resan. Vägen mellan Tärnaby och Storuman var riktigt dålig, uppförsbackarna var jättelånga och efter att knappt sovit något på natten så var jag väldigt trött både psykist och fysiskt. Det ända som höll mig åkandes var löftet jag gjorde till mig själv att ifall jag klarade 13 mil på en dag så skulle jag ta in på hotell och sova i en skön säng och få duscha. Lyckligtvis var vattnet i bäckarna fortfarande ganska okej att dricka så det var enkelt att fylla på vattenflaskorna och bara fortsätta på. Stannade även av i slussfors(halvvägs) och fick mig en rejäl bit mat och en liten sovpaus.
De 13 milen tog över 15 timmar att åka men när jag sent på kvällen såg Storuman skylten svär jag att det nog inte finns någon människa som varit gladare över att komma till just Storuman. Tror den duschen och sömnen är bland det skönaste jag någonsin upplevt efter en så pass jobbig dag. Det var också en fantastisk känsla att på en och en halv dag hunnit lägga ungefär 20 mil bakom mig!
Dag 3(75 kilometer):
Vaknade upp efter att ha sovit i över 10 timmar. Mördande träningsvärk på det gjorde att jag nästan fick rulla mig ur sängen för att ta mig upp. Åt en gigantisk frukost och siktade på att ta mig iväg direkt. Efter 20-30 minuter var träningsvärken som bortblåst och det gick riktigt bra att åka, mycket trevligare väg än den mellan Tärnaby och Storuman dessutom. Men säg den lycka som räcker för evigt, efter 35 kilometer började det regna ordenligt och eftersom det fortfarande bara var några plusgrader ute så blev jag rejält kall. Hittade tillslut ett tomt garage efter vägen där jag slog upp hängmattan och funderade på vad jag skulle göra. Hittade en camping 40 kilometer bort så jag ringde dit för att boka en stuga och bestämde mig för att visa regnet vem det är som bestämmer!
Efter 25 kilometer ytterligare så regnade det fortfarande och började t.o.m regna ännu mer. Hittade en stuga efter vägen där det såg tänt ut så stannade och frågade ifall jag fick värma mig under deras tak istället. Kommer inte på fråga fick jag till svar och blev istället inbjuden i stugan där jag fick hänga av mig mina kläder brevid elden och bjöds på mat och kaffe medan jag satt i underkläder och t-shirt vid deras matbord. Helt sjukt att det finns så gästvänliga människor! Var inga problem att åka sista 15 kilometrarna efter det!
Dag 4(30 kilometer):
Regnade fortfarande mer eller mindre och vägarna var jätte blöta. Bestämde mig för en vilodag och åkte bara mellan Kattisavan och Lycksele. Inte så långt, men jobbigt nog i regn. Bestämde mig sedan för att vänta i Lycksele tills det slutat regna och vägarna såg någolunda torra ut, var så sjukt less på att åka i regn efter över 70 kilometer av regn.
Dag 5(50 kilometer):
ÄNTLIGEN torra vägar och sol. Kroppen kändes fortfarande bra(bara förfrusna tår och ont i ena foten), vägarna började vara mer flacka istället för ständiga upp och nedförsbackar. Gick riktigt bra att åka och precis när jag nådde Granö Beckasin för att äta lite varm mat så började regna. Tog det som ett tecken på att stanna, bara 100 kilometer kvar så jag fick hyra en stuga billigt och började förbereda mig på att ta den sista biten i ett svep såfort det slutat regna. Regnet höll dock i sig resten av dagen och kvällen så flickvännen kom upp och hämtade det mesta av min packning(börjat få ganska ont i ryggen) då jag ändå inte skulle behöva den sista biten och bjöd på en välbehövlig massage.
(bjöds på kaffe av ett trevligt par pensionärer efter vägen)
Dag 6(100 kilometer):
Resans finaste väder infann sig tur nog på den sista dagen. Brutal träningsvärk och ont i fötterna/rygg spelade ingen roll längre, var ju nästan i mål! Åkningen gick riktigt bra, fick dock fuska och lifta ett par kilometer före tvärålund då vägen var helt uppgrävd, åkte ganska länge på en halvt uppgrävd väg vilket inte var någon jättehit då resten av trafiken också skulle åka där..förstår inte riktigt hur dom planerar sina vägbyggen.
Ändrade dock resan och åkte över Överboda för att kompensera för liftningen och därför att Vännäsvägen ganska snabbt visade sig att inte vara någon större hit att åka efter. Blev bjuden på en riktigt god lunch av Parkinsonförbundet i Västerbotten 30 kilometer från Holmsund och det började mer och mer gå upp för mig att jag faktiskt började närma mig mål efter säkert över 40 timmar av longboard åkande. Kändes nästan overkligt att det nästan var slut!
Stannade av i Umeå i någon timme för att dels försöka få med mig lite folk att åka sista sträckan och för att möta upp lite släkt och vänner. Tog sedan sista 2 milen med backup av två andra longboard åkare på slutet. Var helt overkligt att vara i mål! Hade samlats upp mycket familj och vänner vid målgången men jag ignorerade dom helt och åkte raka spåret mot havet och slängde mig i. Kan ju inte lukta hur som helst när man ska möta folk!
Slutkommentar:
Det har varit en fantastisk upplevelse att göra den här resan. Riktigt sjukt test av både kropp och psyke. Longboard är kanske inte det enklaste, smidigaste eller snabbaste sättet att transportera sig på men det är ROLIGT. Åka påtok för fort i branta nedförsbackar skrikandes, dansa runt på brädan till bra musik och bara glida på medan man samtidigt tar sig frammåt flera mil per dag är riktigt härligt. Bara du, brädan, naturen och dåligt asfalterade vägar i en härlig symbios!
Ifall du har några frågor så ska jag besvara dom så gott jag kan!
Tack för att du läste. /Johan
Kontakt:
0706606901
Mera bilder:
(brädan efter 350 kilometer varav nästan 100 i regn. Som nyskick!)
(Asfalten lämnade en del att önska stundtals, vibrerade så mycket att fötterna domnade bort)
(Efter 350 kilometer började skon jag bromsade med vara ganska slut)
(Var ingen rolig kombination med sånna här väg-överraskningar och mötande trafik på samma gång)
Hemma! 45 mil på 5 och en halv dag
Befinner mig hemma i lägenheten igen, känns konstigt. Som att jag ska ut och åka imorgon igen.
Gick riktigt bra att åka idag även ifall ena hälsenan är ordentligt förstörd, antar att längtan att komma fram gjorde det lite enklare i uppförsbackarna. Åkte e12an till vännäs, därifrån åkte jag över överboda till brännland där parkinsonförbundets ordförande i västerbotten bjöd på en trevlig lunch! Krigade sedan ner på stan där jag fick champange och träffa lite familj.
Tog sedan sista 2 milen i ett svep med backup av två andra longboard åkare den sista biten för att slutligen nå havet klockan 18.15. Vilken känsla! Åkte förbi alla de som åkt ut för att möta upp mig(tack allihopa) och slängde mig direkt i havet för att sätta punkt för det här äventyret. Sen blev det champange och seger-krans! Skit kul!
Vill tacka alla som donerat till parkinsonfonden och som stöttat mig på olika sätt. Familj, vänner, sponsorer och bara hjälpsamma människor efter vägen. Det har verkligen hjälpt till att hålla motivationen uppe när det varit tungt. Jag kommer i dagarna skriva ihop ett inlägg om hela resan med bilder m.m. Jag är tyvärr lite för trött och slut just nu för att orka göra det. :D
Åkte 10 mil idag från granö till holmsund med längre stop i brännland, umeå och tillslut holmsund.
Gick riktigt bra att åka idag även ifall ena hälsenan är ordentligt förstörd, antar att längtan att komma fram gjorde det lite enklare i uppförsbackarna. Åkte e12an till vännäs, därifrån åkte jag över överboda till brännland där parkinsonförbundets ordförande i västerbotten bjöd på en trevlig lunch! Krigade sedan ner på stan där jag fick champange och träffa lite familj.
Tog sedan sista 2 milen i ett svep med backup av två andra longboard åkare den sista biten för att slutligen nå havet klockan 18.15. Vilken känsla! Åkte förbi alla de som åkt ut för att möta upp mig(tack allihopa) och slängde mig direkt i havet för att sätta punkt för det här äventyret. Sen blev det champange och seger-krans! Skit kul!
Blev sedan en trevlig grillfest hos min flickväns mor. Perfekt kväll alltså!
Vill tacka alla som donerat till parkinsonfonden och som stöttat mig på olika sätt. Familj, vänner, sponsorer och bara hjälpsamma människor efter vägen. Det har verkligen hjälpt till att hålla motivationen uppe när det varit tungt. Jag kommer i dagarna skriva ihop ett inlägg om hela resan med bilder m.m. Jag är tyvärr lite för trött och slut just nu för att orka göra det. :D
Må väl och åk mera longboard!
På granö beckasin
Vaknade 3 imorse och kollade ut genom fönstret fast besluten om sol och torra vägar. Så fel man kan kan ha , regn och blött fortfarande. Vilade till 9 och hoppades att de mesta skulle torka upp. Vilket det faktiskt gjorde. Inte en regn droppe på 5 milmil. Gjorde valet att fortsätta på e12, har utvecklat så speciell relation med den vägen efter 35 mil :-) Tog mig till granö där det började regna igen. Bara en skur men jag är så less på att åka efter blöta vägar så tog in på granö beckasin. Fantastiskt trevlig personal som bjöd på en rejäl portion lunch och billigt boende. Jättefint här, ångrar att inte fiskespöet är med. I övrigt har jag ont i kroppen som vanligt, oroande ont i ena hälsenan men jag är ganska van vid det här laget och de är ju bara 10 mil kvar. Kommer åka till Umeå såfort vägarna är torra igen, dock senast tidigt imorgon. Är alltså i Umeå imorgon med lite flyt, helt sjukt! Tack och godnatt!
Lycksele
Befinner mig i Lycksele efter 3 mil regn och blöta vägar. Är irriterad på vädret då jag skulle vilja fortsätta men är så kallt om fötterna och allmänt jobbigt och tråkigt att åka i regn. Siktar på att gå upp tidigt imorgon, se att vägarna är torra och ta Umeå i ett svep. Vid gott väder är det ett löfte att jag är i Umeå imorgon kväll! :) be till högre makter om fin väder imorgonimorgon, osäker på hur mycket mer regn jag står ut med. Glömm inte att skänka en slant till parkinsonfonden så blir jag glad och extra peppad!
3 mil från Lycksele
HejHej bloggen, idag har det sugit att vara longboard åkareåkare. Har åkt i ungefär 7 mil varav 5 i regn. Slitit rejält på bräda och psyke.. Regnar de imorgon kommer jag ta en vilodag. Brädan har svält upp lite vilket nog inte är så bra, är lite trött på att det känns som att oddsen är emot mig med dåliga vägar, väder och vind . 28mil gjorda och ungefär 17 kvar. Otroligt vad milen går fort när man har roligt... :-) dagens ros till det trevliga paret som bjöd på mat, kaffe och värme i deras stuga då jag i förtvivlan och ösregn sökte skydd!
I Storuman!
Åkte smått ofattbara 13 mil igår efter att inte sovit en blund natten innan. Blev nollgradigt och min budget sovsäck har en temp på 12 grader så det sög lite. Har en ordentlig träningsvärk idag, så bliblir lite lugnare tempo. Siktar på minst 5 mil. Har iallafall sovit på hotell och fått duscha. Ganska övertygad om att jag hade blivit galen av en till natt utan sömn., var ganska nära att bryta ihop igår. :-) 20 mil gjorda på en och en halv dag är jag iaf oerhört stolt över. Bara 25 mil kvar nu! Tack alla som tutar och vill prata och peppa mig,!
Dag 2
Hej!
Vill bara berätta att jag pratat med Johan. Hans "camp" hade blivit väl kallt inatt, så vid 04-tiden hade han packat ihop och fortsatt åka. Enligt en vädersida var det EN grad mellan 04-05 imorse i Tärnaby.
Johan hoppas på att nå Storuman ikväll så att han kan checka in på nåt hotell. Men det är ju 13 mil mellan Tärnaby och Storuman, så vi får väl se hur det blir med den saken!
/Mia
Vill bara berätta att jag pratat med Johan. Hans "camp" hade blivit väl kallt inatt, så vid 04-tiden hade han packat ihop och fortsatt åka. Enligt en vädersida var det EN grad mellan 04-05 imorse i Tärnaby.
Johan hoppas på att nå Storuman ikväll så att han kan checka in på nåt hotell. Men det är ju 13 mil mellan Tärnaby och Storuman, så vi får väl se hur det blir med den saken!
/Mia
Ca 8 mil avklarade
Har fått dagens sista uppdatering!
Johan har passerat dagens mål, Tärnaby, utan några olyckor. Nära en krock med en ren och fötterna värker. Men annars lät det som att allt var i sin ordning!
Ser ni något liknande bilden nedan i Tärnabytrakten är det troligtvis Johan i sin Hennessy Hammock
Johan har passerat dagens mål, Tärnaby, utan några olyckor. Nära en krock med en ren och fötterna värker. Men annars lät det som att allt var i sin ordning!
Ser ni något liknande bilden nedan i Tärnabytrakten är det troligtvis Johan i sin Hennessy Hammock
39 mil kvar
Johan har precis meddelat att han befinner sig i Hemavan och äter korv! Han siktar på att passera Tärnaby innan han gör kväll.
Imorgon bär det av!
Klockan är 22:45 och jag har knappt packat klart, väskan blir lite onödigt tung oavsett hur jag försöker packa....sätter mig dock i vilket fall som helst på bussen imorgon 06:55 så får det gå som det vill! Ruskigt peppad! Verkar bli ganska okej väder, har ganska bra koll på vägen(är ungefär en mil som jag får promenera då vägverket bestämt sig för att jävlas genom att gräva upp asfalt) och kroppen känns i bra skick!
Vill man nå mig(kommer dock inte alltid ha på mobilen) så görs det enklast på 070-6916542.
KOMMER BLI SJUKT BRA!
Ska försöka uppdatera efter vägen så gott det går, även få med lite bilder förhoppningsvis!
Vill man nå mig(kommer dock inte alltid ha på mobilen) så görs det enklast på 070-6916542.
JOHAN OUT!
Fotografering!
Var ute en sväng med en grym fotograf vid namn Matt Bourillon. Här är en del av resultatet!
Ny sponsor; Utebutiken i Umeå.
Stort tack till Utebutiken(http://www.utebutiken.se) för ett bra pris på förstahjälpen-låda och smidigt gaskök.
Känns som att alla pusselbitar är på plats nu förutom att yr/smhi har svårt att lova en veckas sol över västerbotten, men det kommer säkert det med! :)
(nyöppnad butik efter V:a esplanaden, tidigare popshop)
Idag hittas jag även i VK på sida 7 och http://www.vk.se/643623/johan-tar-brada-tvars-over-vasterbotten! Det var mina 15 minutes of fame det! Lite bitter över att VK valde en bild där det ser ut som att jag aldrig stått på en longboard förr och måste balansera med tungan, men inte mycket att göra åt det. Får göra det till min grej att åka med tungan ute. ;)
Greenskate 2012, Umeå, Sweden
Skejta för planeten!
Vi träffas vid Östra och cruisear till Strömpilen. http://goo.gl/maps/i2IT
Medtag lämplig dryck! Kvällen fortsätter på Båten.
Skate for the planet!
We meet at Östra and cruise to Strömpilen. http://goo.gl/maps/i2IT
Bring suitable beverages. The evening will continue at Båten.
Vi träffas vid Östra och cruisear till Strömpilen. http://goo.gl/maps/i2IT
Medtag lämplig dryck! Kvällen fortsätter på Båten.
Skate for the planet!
We meet at Östra and cruise to Strömpilen. http://goo.gl/maps/i2IT
Bring suitable beverages. The evening will continue at Båten.
Jag befinner mig nog till skogs vid den tiden tyvärr, hoppas ändå på bra uppslutning!
Därför åker jag för parkinsonfonden!
20 000 människor har parkinson i Sverige idag. Det är en sjukdom med ett oftast långsamt sjukdomsförlopp, där det finns medicin som kan bromsa upp sjukdommen i många år om man har tur men det finns dock inget botemedel mot parkinson. Det som händer vid parkinsom sjukdom är att nervcellerna i hjärnan som skapar dopamin bryts ner och förstörs. Dopamin har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelser.
Parkinsonfonden hade förra året ansökningar om medel att bedriva forsking på 18,3 miljoner kronor medans fonden bara hade 3,4 miljoner att dela ut. Det saknas alltså massor med pengar för att fler forskare ska kunna forska kring parkinson, något som är oerhört viktigt för att få fram effektivare mediciner, öka kunskapen om parkinson och hitta ett botemedel.
Därför vill jag göra vad jag kan och jag hoppas att fler får "upp ögonen" för parkinson, då jag tycker det är en sjukdom man inte hör så mycket om såvida man inte har någon i ens närhet som är drabbad.
Skänk en liten peng till parkinsonfonden! 3,4 miljoner är ju ingenting!
På http://parkinsonfonden.se/index.php?headId=2&pageId=2 finns det ungefär en miljon till olika sätt att ge en gåva.
Jag kommer själv donera 25 kronor per avklarad mil.
ps. Får jag höra från parkinsonfonden att det inte skett ett massivt uppsving i gåvor så stannar jag kvar i skogen och hungerstrejkar tills det händer något. :D
En utav dom där 20,000 med parkinson är min farmor, hon har haft parkinson i många år. I början var det knappt synligt mer än att ena handen skakade lite medan det idag har gått så långt att det är som att hela kroppen jobbar emot henne. Det är knappt så att hon vågar gå på egen hand pga rädsla att ramlan att slå sig. Hennes psykiska tillstånd är i övrigt bra och hon vill göra massa saker som parkinson sätter stopp för och större delen av dygnet så sover hon eller vilar. Det är jobbigt att bara se försämringar hela tiden och se hur parkinson begränsar henne.
Parkinsonfonden hade förra året ansökningar om medel att bedriva forsking på 18,3 miljoner kronor medans fonden bara hade 3,4 miljoner att dela ut. Det saknas alltså massor med pengar för att fler forskare ska kunna forska kring parkinson, något som är oerhört viktigt för att få fram effektivare mediciner, öka kunskapen om parkinson och hitta ett botemedel.
Därför vill jag göra vad jag kan och jag hoppas att fler får "upp ögonen" för parkinson, då jag tycker det är en sjukdom man inte hör så mycket om såvida man inte har någon i ens närhet som är drabbad.
Skänk en liten peng till parkinsonfonden! 3,4 miljoner är ju ingenting!
SMSa ordet park till 72 970 så skänker du 50 kronor.
På http://parkinsonfonden.se/index.php?headId=2&pageId=2 finns det ungefär en miljon till olika sätt att ge en gåva.
Jag kommer själv donera 25 kronor per avklarad mil.
ps. Får jag höra från parkinsonfonden att det inte skett ett massivt uppsving i gåvor så stannar jag kvar i skogen och hungerstrejkar tills det händer något. :D
Tidning och reservdelar!
VK var förbi på morgonkvisten, ska bli kul att se vad det resulterar i. Tog massa bilder och ställde frågor. Longboard börjar ju bli mer och mer populärt så hoppas att det kan locka fler att prova. Vill någon prova mina brädor så är det bara att höra av sig så ger vi oss ut på en sväng.
Tobbe warg(limp longboards, roger-bros) kom förbi med massa reservdelar också, stort av honom och mycket uppskattat så att jag slipper bli strandad efter vägen för att någon liten skitgrej går sönder. Tack!
